Revolutionär determinism?

Jag har på den senaste tiden läst en del artiklar från olika grupper i världen som har fört folkkrig eller fortfarande gör det. Någonting man alltid märker är deras deterministiska inställning. Man märker särskilt detta hos Perus Kommunistiska Parti, de hade en klar inställning om hur folkkriget var ostoppbart. I princip alla som har fört sådana kamper har denna inställningen, ett bra exempel är från en intervju med en NPA-ledare “Because this is a peoples war, we will win”. Visst är det sant att just de mest framgångsrika grupper har haft denna inställningen men det skulle så klart vara idealistiskt att säga att inställningen själv lett de framåt, dock brukar en positiv inställning hjälpa grupper att få tillit hos massorna. Vi vet ju att en negativ inställning som inte ger några alternativ inte direkt har lett framåt. Dock tror jag det är viktigt att vi är medvetna om de problem vi ställs inför och vad som är ett nederlag, vad som är en framgång. Folkkriget kommer inte automatiskt att segra just därför att det är ett folkkrig, det vet vi nu mer än någonsin förut. Ett stort problem särskilt för Peruanerna var just att de inte kunde lösa de problem som de ställdes inför. De sa bara att allting gick bra, i och med detta kunde de inte utveckla en strategi eller analys för hur de skulle ta sig förbi de problem som uppkom. Den determinism som ofta används i dessa kamper är därför väldigt farlig. Determinismen får då en nästan kontrarevolutionär karaktär. Den tar helt bort koncept som självkritik eller någon slags problemlösning överhuvudtaget till förmån för en fantasi om oundviklig seger, på grund av detta tar determinismen en nästan direkt kontrarevolutionär karaktär. Man blundar för problemen ända in i slutet. Hur ska vi nå vår seger om vi inte ser vad det är som står i vägen för den???

Image

4 responses to “Revolutionär determinism?

  1. “Ett stort problem särskilt för Peruanerna var just att de inte kunde lösa de problem som de ställdes inför. De sa bara att allting gick bra, i och med detta kunde de inte utveckla en strategi eller analys för hur de skulle ta sig förbi de problem som uppkom”

    Bäste Kamrat – Detta är en överdriven tolkning av verkligheten. Om man studerar PKPs dokument så finner man både självkritik samt konkret analys av situationen. Folkkriget i Perus historia är relativt lång och samma problem som finns i landet idag har ej varit konstant. Problemen som ledde till förlusterna i Peru hade snarare att göra med att revisionismen som tog över ledningen och den enorma repression som vänstern inte förmådde hantera korrekt. I utlandet har det dock rått förvirring, speciellt från fiendeagenter som dagens maoistisktforum.

    • Man måste kunna kritisera PKP och även om det ljugs om de så betyder det inte att det är fel att föra fram kritik mot dem. Det betyder inte att de inte gjorde NÅGON självkritik men de hade en inställning om att folkkriget var “oövervinnligt”. Determinismen var ett stort problem eftersom det gjorde att man inte tog tag i problemen som man ställdes inför nog.

  2. Det här med “oövervinnlig” var inte det något som gruppen i utlandet körde med hela tiden? Determinismen i det stora är ju något positivt, alltså egendomsförhållandena blir en kedja på produktivkrafternas utveckling och då blir det historiskt sett revolutioner som löser “problemet”. Detta är en ostoppbar process. Men inom denna ram är varje folkkrig bevisligen inte ostoppbart. Man kan med hårklyveri komma fram till att: eftersom folkkrig kommer behövas i varje land så kommer ett folkkrig oundvikligen att segra i alla länder. Men detta resonemang har nog väldigt dålig trovärdighet utåt. Om det inte finns några revolutionära gerillasoldater mer så har ju folkkriget och kommunisterna lidit eller tillfälligt nederlag. Alltså det är nog dumt att använda ordet “oundvikligt” till en svensk publik men om man är mitt uppe i ett stort gerillakrig på liv och död så kanske det behövs för att ingjuta hopp i hårt ansatt gerillaarmé.

    • Det är rätt att vi måste vara hoppfulla och att man i en situation som den i Peru får användning av determinismen men på samma gång så blir man som sagt rätt verklighetsfrånvända när man använder sig av determinismen på det viset.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s